En tuff uppgift

Livet som praktikant har börjat sätta fart, ordentlig fart om man dömer av dagens hastighet. Jag har till och med sörplat i mig en halv kopp arabiskt kaffe när det var som stressigst. En delegation på besök. Men vi var så inne i arbetet att vi knappt märkte kamerablixtarna i rummet bredvid.

Vår första uppgift har verkligen gett en bra insikt i arbetet med fundraising. Vi har pratat och jobbat med en stor del av personalen på kontoret och börjat få en förståelse för hur allt arbete är kopplat till varandra. Det är lärorikt på många sätt. Allt från att försöka få en överste att hantera min svenska dator till att sätta oss in i ramadan-ledigheter och task-prioriteringar. Framför allt har vi lärt oss hur snabbt allting kan ändras åt ett helt annat håll. Så är livet i mine action-världen kära vänner.

Men vi tycker det är spännande att vakna upp varje morgon och inte riktigt veta vad som väntar. Ingen dag är den andra lik! Och fortfarande har vi bara jobbat inne på kontoret.

Det blev ganska svettigt på slutet, när deadlinen var passerad. Nästan lika svettigt som igår när vi tränade boxning i en källare i Tyr. Vår tränare kan nu dessutom titulera sig tvåa i världen efter en VM-tävling förra helgen. Vi är mycket stolta och glada för hans skull.

Nu åker vi ner till Tyr för att laga mat med våra vänner. En palestinsk rätt blir det i afton. Jag, Hanna, kan också glatt meddela att jag hittat en lägenhet och flyttar om lite mer än en vecka till ett alldeles eget litet krypin vid havet.